Lite Datahistoria på Findus 1970 – 1998. Personer och hågkomster.
1970 beslutade Findus att satsa på modern databehandling. Den befintliga maskinparken bestod av hålkortortsorienterad Bull Gamma 10.
Först skulle en ny datamaskin väljas. Moderbolaget Nestlé måste sanktionera valet även om de inte hade vetorätt.
Nestlé hade ett huvudalternativ och det var IBM.
Jag anställdes juli 1970 som projektledare för Material och Produktionsstyrningssystem.
Min chef var Jan Sennerup. Han ansvarade också för systemutveckling med Otto Perlaky som chef, datadrift och stans med Nils Göran Svensson. Jan Sennerup hade också ansvar för administrativ rationalisering samt kontorsservice. I de sista nämnda ansvarsområdena ingick Erik Ahlgren och Kjell Malmqvist. Han som var chef för kontorsservice kommer jag inte ihåg kanske något som Flodin eller liknande. Alla som sysslade med data fanns på den tiden i Findus gula huvudbyggnad (2:a våningen).
I Ottos ansvarsområde fanns Stellan Sylvén, Christer Ericsson, Gunnar Johansson och Eva Lindsjö.
När väl satsningen på modern databehandling hade kommit i gång byggdes en gruvarbetarbarack, som låg precis framför huvudbyggnaden, om till att ta hand om dataavdelningen (ett provisorium som varade ca 15 år). Jan satt fortfarande kvar i huvudbyggnaden.
I Nils Görans drift och stans ingick också programmering. Här ingick Bosse Holmberg, Sjunne Weidenmark, Christer Svensson, Göran Karlsson, Per Körnefält och Britt Marie Widart (senare gift Körnefält). Lars Göran Karlsson senare? När kom Gert Swärd? Stanschef Helena Kenonen med
besättning Wonny Lönn, Saga Ahlqvist, Birgitta (Bibban)Johansson, Bodil Sjögren? Werner och Ylva Persson. Bibban blev vår trogna sekreterare genom alla tider. Senare kom Stena Kvapil till Stansen men blev efter ett tag programmerare hos Lasse.
Jag hade under min Volvotid fått klart för mig att en bra databashanterare var av avgörande betydelse. Jag jobbade med en amerikansk konsult från Stanford Reserch Institute Joe Hazelkorn som hade varit med att utveckla nätverksorienterade databaser hos General Electric (GE). Volvo
hade varit sk Betatestare av IBMs databashanterare IMS och den kunde endast hantera sk hierarkiska datastrukturer. De flesta företag och så också Findus hade nätverksrelaterade strukturer.
Findus dåvarande maskinleverantör – Bull – hade köpts upp av (GE). De hade databashanterare som var bättre än IBMs.
Vi som utvärderade leverantörerna var Jan, Otto, Nils Göran och jag. Vi rekommenderade GE.
Jan och jag hade ett tuft arbete att i Vevey övertyga Nestlé att det var ett bra beslut.
Vi skaffar en GE 415 som snart ersätts av GE425. GE hade också standardsystem som efter anpassning skulle kunna passa Findus.
Parallellt hade en grovstudie och förstudier gjorts inom Teknik (T), Ekonom(E), Marknad(M) och Personalområdena(P).
Inom T valdes GEIMS (General Electric Manufacturing System). Ett standardsystem som skulle anpassas till Findus behov.
Personal anställdes och utbildades. Lasse Lindqvist, Esbjörn Frigell, Margareta Engström och Tage Andersson kom. Margareta stannade inte så länge tror jag.
Förstudierna visade många och långa projekt och därför beslutades 1972 – 1973 om två systemutvecklingsgrupper.
All programmering skedde på så sätt att programmerarna skrev på blanketter som sen stansades till hålkort som blev input till kompilering. Alla transaktioner till de operativa systemen stansades som hålkort som sedan lästes in för validering. Senare, när vi hade terminaler kunde vi generera transaktionerna via dessa..
Jag tar hand om T och E. Otto tar hand om M och P.
Jag hade Christer och Lasse som jobbade med T området. Esbjörn och Gunnar på E-sidan. Bosse alternerade på båda.
Otto hade Stellan och Margareta på M samt Tage och Eva på P-sidan.
Eva Lindsjö slutade redan 1973.
Jag blir systemchef 1976. Vi kallas EAU och rapporterar fortfarande till Jan.
Lasse T, Esbjörn E, Otto M och Tage P är ansvariga för resp område.
Findus börjar få kapacitetsbrist 1975.
Honeywell köper General Electrics datadivision. Ingen utveckling sker på G400-datorerna eller GEIMS. Databaserna och programmeringshjälpmedel blir bättre med Honeywell. Nya datorer.
Christer E slutar.
1976 eller 1977 slutar Nils Göran.
Bill Hardie kommer från ett varmt Dominikanska Republiken till ett kallt Skåne i slutet av 1977.
Jag blir datachef 1977 och vi kallas ED. Vi rapporterar till ekonomidirektören Inge W Engström.
Jan släpper data.
Under 1970 – 1980-talet är vi en väldigt ”tight” avdelning där vi bor i baracken för oss själva. Vi har väldigt roliga fester mm med bl a Mostalainensång efter Jullunchen.
1977-1978 konverterade vi från GE 400 serien till Honeywell Level 66 system. Sverker Körlin kommer som representant, för Honeywell in i projektet. Stellan slutar efter konverteringen.
1977 Sverker anställs och blir chef för stans, drift och operativsystem.
Honeywell har användarföreningar. Både Europeiska (HLSUA) och Skandinaviska. Vi får mycket impulser genom dessa. Mest är det Sverker och jag som åker på dessa möten.
Vi har också intern utbildning efter dessa möten (dock mest för utvecklingssida). Vi seglar t ex på Trelleborgslinjen och fortsätter i Travemünde. Bosse arrangerade dessa sammankomster. Vi fick också impulser från Joe Hazelkorn som jag anställde i början på 1980-talet.
Vi försöker med speciella underhållsmånader då all nyutveckling läggs på is och vi sysslar bara med underhåll av befintliga system/program. Gunnar är underhållsgeneral.
Terminaler för utvecklingsarbetet blev nödvändigt för att snabba upp utvecklingsarbetet under den här tiden. Jag hade väldigt jobbigt att övertala Inge W om nödvändigheten. Till slut fick vi 3 st som skulle delas mellan 8-9 man. Jag och Finn Thystrup Honeywells representant fick trolla med avtalen för att vi skulle få fler. Efter vår skilsmässa med Honeywell behövdes långa förhandlingar för att klara ut dessa avtal.
Bill jobbar med Lasse först, sen går han över till Sverker och inriktar sig på nätverk när den nya IBM datorn kommer. Runt 1985 – 1986.
Online system. Det första TB Verkstadssystem. Sen Reskontra.
Rolf började 1979. Ingemar 1980 och Kenneth Eriksson 1980-81. Johan Tjärnström osäkert när.
1983 beslut att gå till IBM på maskinsidan och Cullinet för databas och utveckling. Otto gör en sista insats på data genom att delta i IBM utvärderingen. Han går över till administrativ rationalisering hos Jan.
Stor konvertering till IBM/Cullinet 1984-1985. Delades mellan Findus, IBM och Cullinet. Denna konvertering fick inte inkräkta på den interna projektverksamheten. Projektledaren Hans Jonson kom från IBM. Inhyrd personal Bodil Kihlström och Mats Önnerby mfl. Vi engagerade också två indier. En morgon då de inte kom till jobbet åkte jag till deras rum på Rosentorp och hittade en huttrande och mycket dålig Malaria och direkt in till Helsingborgs lasarett. Gunnar vara vår representant i konverteringen och höll i allt. Hans Luchsinger från Nestlé blev kontroller. Sista delarna av konverteringen görs av Bodil och Mats som konsulter 1984.
Mats anställs av Sverker.
Gamla GEIMS eller MPS som det också kallades ersätts med Cullinet Manufacturing System (CMS).
Lage Heden och jag besöker Max Factor i Bournemouth som har CMS (vi bor på hotellets Montgomery Suite – Generalen hade bott här under kriget).
Användarföreningarna heter nu Cullinet User Week och är matnyttiga också de. De finns två olika – en teknisk och en allmän. Det är inte bara Sverker och jag som åker nu.Sten Ljunggren kom från Inköp. Stannade ett tag, slutade och bildade eget.Ulf Ryttgens jobbade med Lasse, slutade och bildade eget.Lasse slutade 1985 och gick över till P.Vi tror att maskinparken flyttar till ”Gula Huset 1985”.
Wangsystem för recepthantering i kom igång 1984 och Jan Kenneth Persson jobbade med detta.
Lars Inge Emanuelsson (LIE) kommer 1984 – 1985. Jag blir systemchef, Sverker driftschef. Vi rapporterar till Lie. Inge W är Lies chef. Sen blir det Lars Waldemarsson som blir chef för Administration.
Vi (Utvecklings delen) flyttar till ”Gula Huset” 1985 – 1986.
Infocenter eller användarnära databehandling med SAS och PC-system typ Excel börjar dyka upp i mitten på 1980-talet. Vi har försökt tidigare med användarnära databehandling med Kjell Jonsson.
Vi använde Culprit och testade Polyglot från Cullinet. Problem med basdatakompabilitet (uppdateringsfrekvens, reabilitet etc). Samma data på två ställe = olika).
Åsa Strömberg (Nilsson) kommer och tar hand om T. Blir sedan chef för underhållssektionen som vi bildar. Gunnar Mundt kommer och tar hand om T så småningom.
Anna Kullberg kommer och jobbar med E liksom Ann Sofie Svensson. Ingela Engström får alla killarna att vända på huvudet. Hon jobbar på M som hon sen tar över.
Utecklingsgrupperna och Infocenter rapporterar direkt till Lie runt 1990. Åsa och Gunnar M på T med Helena Blücher (Wilhelsson). Per Sterner kommer och går – han jobbar med Åsa. Esbjörn, Ingemar (till en början men sen Infocenter) och Gunnar J har hand om E. Stefan Bolinder jobbar med Esbjörn liksom två projektanställda Gun och Johan Nilsson (blir fast aställda senare.) Stefans storebror Kenneth gjorde en sejour hos oss på 1970-talt men han hette Svensson då. Han kom från Inköp. Rolf på M med Ann Marie Waldmann. Jan Kenneth jobbade också med Rolf. Han kom från användarsidan (Labbet). Tage överger P och blir databasansvarig. Han ingår i metodgruppen. Jag blir metodchef. Hjälpa utvecklarna att bli mer produktiva med nya verktyg och databasutveckling.
Vi testar och använder relationsdatabaser. Computer Aided Systems Engeneering (CASE). ADW väljs av Nestlé. Navigator som Systemutvecklingsmetod.
Computer Associates köper Cullinet. Unix och Oracle blir intressanta. Powerbuilder. 1994-1996 sker mycket med systemutvecklingsverktygen. Thomas Westlin anställs, jobbar med Powebuilder hos Ingemar.
Findus företagsövergripande IT-strategiplan (med hjälp av Navigator) Svenska Nestlé Strategic Information System Plan med norrmannen Gunnar Erikssen som jobbat med Ernst & Young som projektansvarig blir klar 1994. Han kör bil från Oslo och är i Bjuv vid 0900 på måndagarna.
Lie slutar 1995? och ersätts av Rob Dyer från Nestlé. Slut på sammanhållen databasstrategi. System som löser ett områdes krav köps in med maskin och program utan hänsyn till basdatasegenskaper (uppdateringscykler, namn, definition etc).
SAP väljs som leverantör för många systemområden. Jag har ingen koll på vilka system som installeras längre. Det är inte längre mitt arbetsområde.
Av ”de gamle” slutar Gunnar 1997 från data och går över till annan verksamhet inom Findus.
Jan Kenneth Persson skall ta över efter mig som metodchef i slutet på 1990-talet och vi går jämsides.
1998 vill dåvarande ekonomidirektören Bengt Jansson att jag och Bill skall ingå i ett Nestléprojekt som heter Orion. Det skall ta fram riktlinjer för Nestlés framtida IT-utveckling. Projektarbetet sker i Neslélokaler utanför Paris. Jag deltar i det projektet från mars -98 till augusti -98 då projektet är avslutat. Jag går i pension i aug-98.
Bjuv i maj 2015
Ulf Eke